Datateknik 96-14 ute 96-09-12
Är det verkligen läge för att bygga en ny, avancerad fleranvändardator idag? I synnerhet en som bygger på en stendöd konstruktion med 36-bitars ordlängd? Det är i alla fall precis vad ett gäng entusiaster i USA gör, och de räknar med att tjäna pengar på företaget.
Utgångspunkten för XKL, som entusiasternas företag heter, är Digitals stordator DEC-20, som lades ned 1982. Många av dem som då använde den anser än idag att det var den användarvänligaste dator som byggts, och en av de bekvämaste att programmera.
XKL grundades 1992 av Len Bosack, en av dem som nästan tio år tidigare hade grundat datakommunikationsföretaget Cisco. Han sålde sin del av bolaget 1991 eftersom han tyckte att det hade blivit för stort, och fick en hel del pengar över.
-- Men jag kunde ju inte bara sitta och titta ut över Medelhavet, så jag fick hitta på något nytt att göra. Mitt nya projekt blev XKL, säger Len Bosack.
Finansieringen var inget problem efter att ha sålt Cisco. Men var hitta köparna?
-- Vad vi gjorde när vi startade Cisco var att bygga en hyggligt effektiv router till ett rimligt pris. Vi hittade en liten nisch inom datakommunikation. Nu ville jag göra samma trick med en ny datorkonstruktion, säger Len Bosack.
-- Det är uppenbart att datorerna har blivit snabbare och kommunikationsmöjligheterna bättre, men det finns ett undantag: de flesta datorer har fortfarande skivminnen som är 100 gånger långsammare än den RP07 som satt på en DEC-20.
Det borde alltså, resonerade man på XKL, finnas plats för en dator som till rimlig kostnad ger hög I/O-kapacitet. I synnerhet som dataintensiva tillämpningar i stil med beställvideo kommer att öka i popularitet. Och beslutet blev att bygga en sådan utgående från Digitals gamla 36-bitsarkitektur.
I början av juni 1996 var utvecklingsarbetet klart och XKL kunde annonsera sin dator under namnet Toad-1. De operativsystem som erbjuds är ett komplett TOPS-20 (operativsystemet till DEC-20) och en lätt bantad version av föregångaren TOPS-10. Dessutom är operativsystemet Posixkompatibelt och många unixprogram kan köras utan ändringar i källkoden.
-- Vi visste att TOPS-20 var hyfsat effektivt. Vi visste dessutom att det fanns en marknad för nya TOPS-10/20-maskiner, som ersättning för Digitals gamla burkar. Det finns ett antal sådana i drift idag som kostar enorma pengar i ström, service, lokalyta och kylning.
-- Men när vi talade med Digital om att köpa rättigheterna till TOPS-20 var det mycket få personer som ville komma ihåg att man hade sålt sådana datorer, berättar Len Bosack.
Inköpspriset för en Toad-1 motsvarar ungefär kostnaden för kyla och ström under ett år för en DEC-20. Av vikt för de tänkta köparna är också att deras personal kan den existerande programvaran, som kan användas rakt av i den nya datorn. Skulle man byta operativsystem och programvara måste personalen utbildas, och det nya systemet måste köras parallellt med det gamla en tid. Sådant kostar både tid och pengar.
Compuserve i USA är en av de stora potentiella kunderna, eftersom deras datorpark till stor del består av 36-bitarsmaskiner. Men XKL siktar också på en annan tänkbar marknad, som mycket väl kan bli större än den som gäller ersättning för existerande datorer. Toad-1 kan användas som filhanterare för beställvideo och andra I/O-intensiva tillämpningar, enligt Len Bosack till ett ganska lågt totalpris för den kapacitet man får.
Förutom operativsystemet har XKL flyttat diverse nyttiga Unixprogram som texteditorn Gnu Emacs och programmerarverktyget make till sin Toad. Även X-klienten följer med, vilket innebär att man kan logga in på datorn från en X-terminal eller arbetsstation. Och mer kommer, enligt Richard Alderson som är en av utvecklarna på XKL.
-- Vi kommer att stödja Digitals nätprotokoll DECnet och det ska gå att använda flera processorer. Och en kompilator för Fortran-77 kan bli aktuellt, det beror på vad kunderna vill ha. Kluster har vi däremot inga planer på att bygga.
Det finns för tillfället ingen svensk representant för XKL. Men det som ändå kan vara intressant för svenskar att veta är att operativsystemet klarar åttabitars-tecken; faktum är att det huvudsakligen använder nio-bitars tecken internt.
Jan Lien
Jan Lien är frilansskribent med ett stort intresse för gamla Digitaldatorer
Copyright Datateknik